• Åarjelsaemien
    • Gieh leah Sáminuorra?
    • Maam Sáminuorra dorje?
    • Sáminuorran histovrije
    • Sïjhth lihtsege sjïdtedh?
  • Julevsámegiellaj
    • Gudi li Sámenuorra?
    • Majt Sáminuorra barggá?
    • Sámenuora histåvrå
    • Sidák sjaddat sebrulasj?
  • Davvisámegillii
    • Geat leat Sáminuorra?
    • Maid Sáminuorra dahká?
    • Sáminuora historjjá
    • Háliidatgo šaddat miellahttun?
  • English
    • Who are Sáminuorra?
    • What does Sáminourra do?
    • History of Sáminuorra
    • Want to become a member?
  • Svenska
    • Vad gör Sáminuorra?
    • Sáminuorras historia
    • Vilka är Sáminuorra?
    • Vill du bli medlem?
  • Lokalföreningar
    • Giron
    • Jåhkåmåhkke
    • Ubmeje/Liksjuo
    • Staare
    • Stuhkie/Uppsala
  • Organisation
    • Styrelse
    • Kansli
    • Projekt

SÁMINUORRA

för och med samisk ungdom

  • SÁMINUORRA
  • BLI MEDLEM
  • Kontakta oss
    • Kontakta oss
    • Press/media

Nuoras Nurrii

Nuoras Nurrii – ett kunskapslyft riktat till grundskola årskurs 7-9. 

Bakgrund
Under det senaste decenniet har återkommande internationell kritik riktats mot Sveriges bristande förmåga att värna samiska rättigheter i det svenska samhället. Okunskap om och fördomar mot samer har länge präglat relationen mellan majoritet och urfolk.

Detta är en situation som reproduceras genom det svenska skolsystemet då undervisning som berör kunskaper om samer ofta prioriteras bort eller på andra sätt är frånvarande inom i den svenska skolan. Detta gäller även inom lärarutbildningarna. Denna avsaknad av kunskapsförmedling medför att fördomar och generaliseringar förmedlas, vilket i längden innebär att politiker och makthavare riskerar fatta beslut som berör samiska frågor utan att ha tillgång till nödvändig och grundläggande kunskap om samiskt samhälle, kultur, historia och förutsättningar. Detta leder i sin tur till att ojämlika maktrelationer mellan samer och majoritetsbefolkningen förstärks och reproduceras, vilket vittnar om en omfattande och djupgående strukturell diskriminering som påverkar samiska ungdomars förutsättningar, samer som urfolk, samebyar och enskilda samer.

Vägvisare – tidigare lyckat
Norge har sedan 2004 drivit en lyckad och uppskattad verksamhet som motverkar den brist på kunskap om urfolket samerna som råder. Varje år utbildas i dagsläget fyra Veivisere, samiska informatörer från olika samiska områden i Norge. Veivisere utbildar och informerar om samer på gymnasieskolor, ungdomsforum och studieplatser.

Samiske Veivisere lanserades av departementet för lokal förvaltning och regional utveckling 2004. Sedan dess har verksamheten vuxit och utvärderats. 2007 gjordes en omfattande utvärdering som bedömde att Samiske Veivisere är en god åtgärd för att höja kunskapsnivån om samer hos majoritetsbefolkningen. Utvärderingen resulterade i att verksamheten skulle bli permanent och erbjudas som ett komplement till skolornas undervisning om samer.

Nuoras Nurrii – ”från ungdom till ungdom”
Kunskapslyftet innebär att Vägvisare, unga samiska informatörer, genomför skolbesök riktade till årskurserna 7–9 för att informera om samisk kultur, historia och näringar från egna perspektiv och vetenskaplig grund. Under skolbesöken får elever och lärare möta samiska ungdomar som delar med sig erfarenheter från vad det innebär att vara same samt möjlighet att ställa frågor.
Sáminuorra verkar för att lärare ska få möjligheten att boka in besök från vägvisarna. Under tidigare genomförda skolbesök har lärare uttryckt att de tagit del av värdefull information som de kan använda i fortsatt undervisning om samer. Elever uttrycker att vägvisarna har möjliggjort att kunskapen befästs och att livshistorierna medför att innehållet blir mer intressant och levandegjort.
Om du är lärare eller rektor på en högstadieskola och vill få besök av vägvisarna på er skola, hör av er till info@saminuorra.org.

Skolbesöken följer dessa steg:
  • Steg 1: Du får ett informationsmaterial som du tar del av.
  • Steg 2: Du håller en förberedande lektion för att bearbeta grundläggande information om samer. Du får tillgång till ett utkast till ett lektionsupplägg och möjlighet att ställa frågor till oss.
  • Steg 3: Vägvisarna genomför sitt skolbesök, 2–4 samiska ungdomar kommer till er skola/klass och berättar om samer, samisk kultur och historia och samiska näringar. Eleverna får möjlighet att ställa frågor och lyssna till ungdomarnas berättelser och erfarenheter av att vara ung same i Sverige idag. Tidsåtgång 90 minuter.
  • Steg 4: Du utvärderar hur du tycker att upplägget fungerade, vad som skulle kunna förbättras och vad som fungerade bra. Du efterfrågar elevernas åsikter och frågar eleverna hur de upplevde vägvisarnas besök.

Filed Under: Nyheter, Okategoriserade

Pressmeddelande: ny ordförande utsedd

Sanna vannar, ordförande och Isak Utsi, fd. ordförande. Foto: Olov-Anders Sikku
Sanna vannar, ordförande och Isak Utsi, fd. ordförande. Foto: Olov-Anders Sikku

Sáminuorra – Svenska samernas riksungdomsförbund, har idag vid sitt 55:e årsmöte i Svanstein, Norrbotten, valt Sanna Vannar till ny ordförande då Isak Utsi lämnar sitt uppdrag efter tre år som ordförande för förbundet. Sanna Vannar har fram till valet söndagen den 13 maj varit vice ordförande i styrelsen och en enig valberedning stod bakom förslaget om att nominera henne till uppdraget. Detta efter att Isak Utsi meddelat att han ej ställer upp för omval.

— Jag är mycket tacksam för att årsmötet gett mig förtroendet att ta över Sáminuorras roder efter Isak, tillsammans med en till stora delar ny styrelse siktar vi nu på att fortsätta utveckla Sáminuorras viktiga verksamhet för samisk ungdom i Sápmi. Det senaste året som vice ordförande vid sidan om Isak har rustat mig väl för den här utmaningen och jag ser mycket fram emot allt vi ska åstadkomma, säger Sanna Vannar.

Isak har varit ledamot i förbundsstyrelsen sedan 2010, han har under tre år som ordförande i Sáminuorra betytt mycket för den riktning förbundet tagit och det arbete vi utfört tillsammans. Hans insatser och Sáminuorras verksamhet har uppmärksammats mycket under den tiden och förbundsstyrelsen hoppas fortsätta på den vägen.

— Det har varit en ynnest att få leda en av Sápmis viktigaste organisationer men nu är det dags att gå vidare, under de här åren har vi verkat för att synliggöra våra frågor i samhället, driva debatt och stärka det lokala engagemanget bland medlemmar. Sáminuorra är idag en spetsorganisation för samiskt inflytande med en starkare intern organisation och en plattform som fortsätter att öppna dörrar för samisk ungdom. Jag är mycket nöjd med det vi lyckats utföra tillsammans och vill tacka styrelsen, kansliet och alla samarbetsparter för den här tiden, säger avgående ordförande Isak Utsi.

Sanna är från Jokkmokk och vid sidan om engagemanget i Sáminuorra är hon aktiv i renskötseln inom Sirges sameby. Hon går in i uppdraget som ordförande med, bland annat, en bred erfarenhet av hur klimatförändringar påverkar Sápmi, de samiska språkens roll för kulturen och identiteten samt ett brinnande engagemang för att utveckla idéerna om vad jämlikhet och jämställdhet är inom det samiska samhället.

Sáminuorra, Svanstein, Norrbotten.

11 maj 2018

Presskontakt: 

Sanna Vannar, förbundsordförande Sáminuorra

Tel: + 46 (0) 72 204 02 32

E-post: sanna@saminuorra.org

Isak Utsi, fd. förbundsordförande Sáminuorra

Tel: + 46 (0) 76 83 94 907

E-post: isak@saminuorra.org

För praktiska frågor: 

Johanna Njaita, organisationssekreterare

Tel: + 46 (0) 70 525 46 08

E-post: johanna@saminuorra.org

Foto: Olov-Anders Sikku

Filed Under: BILDSPEL - ETTAN, Nyheter

Remissvar konsultationsordning

Ds 2017:43 – Konsultation i frågor som rör det samiska folket och avger med anledning av detta förbundets syn på promemorian. 

Förbundet Sáminuorra har beretts möjligheten att yttra sig över betänkandet Ds 2017:43 – Konsultation i frågor som rör det samiska folket och avger med anledning av detta förbundets syn på promemorian.

Kommentarer kommer i de delar det är möjligt att återges i enlighet med den disposition som återfinns i förslaget. Vi har i det här svaret inte berört konsekvensutredningen och frågan om resurser.

Initiala kommentarer 

Vi vill tidigt nämna att det arbete som utförs av regeringen med syfte att stärka det samiska självbestämmandet i stort samt samers reella inflytande i frågor som rör den enskilde är något som vi uppmärksammar. Det är av stor vikt att Sverige adresserar den internationella kritik samt de förslag på förbättringar inom samepolitiken som också promemorian belyser och återger i delar. Ur vårt perspektiv är det viktigt att de åtgärder och de förslag som läggs tar sikte på verklig förändring och har den kapacitet som krävs för detta.

Sáminuorra anser att förhållandet mellan staten och samerna måste bli tydligare och att det samiska inflytandet ökar och tar faktiska steg mot det självbestämmande vi strävar efter att uppnå. Det vi har tagit ställning till är om förslaget till konsultationsordningen är av sådan form att inflytandet faktiskt stärks.

Allmänt 

Vår bedömning är att förslaget i sig inte förstärker det samiska inflytandet eller leder till ökat självbestämmande. Idén om att stater ska konsultera urfolk bygger på principen om fritt och informerat förhandssamtycke (fpic) – att lagstifta om en konsultationsordning som på intet sätt bygger på principen om jämlikt deltagande och reell möjlighet till påverkan av de beslut som rör samerna är därför problematiskt. De flertalet undantag och rekvisit som förekommer i promemorian bidrar till att konsultationsordningens syfte även i sin nuvarande form riskerar att förtas.

Vi ser det också som problematiskt att förslaget utgår från att initiativrätten till konsultation endast skall ligga hos stat och myndigheter, att dessa också (myndigheten) ansvarar för att bedöma vilka frågor som är av betydelse för samerna och att myndigheterna även har det slutliga avgörandet om hur konsultationen ska utformas samt att det framstår som svårt att i efterhand pröva en myndighets beslut om konsultation i en ordning som kan få betydelse för ärendets utgång.

Förslaget tar en stor del av sin utgångspunkt i den nordiska samekonventionen och det framstår i delar som att konventionen redan är godkänd av samiska företrädare och införlivad i svensk rätt. Det är som bekant inte fallet.

Vi anser att förslaget inte är att fullt ut betrakta som en konsultationsordning mellan staten och samerna och att det därför inte heller bör beskrivas som en sådan. Konsultation är ett vedertaget begrepp (utanför Sverige) som anspelar på särskilda mekanismer (form) och att vissa principer (om reellt inflytande) ska uppnås, som en konsultationsordning når inte förslaget de krav vi ställer på en sådan.

En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket 

3.2 Allmänt om utvidgad samrådsskyldighet 

Som bakgrundskapitlet belyser äger idag lagstadgade samråd med sakägare rum för sent i processer för att de ska vara fullt ändamålsenliga och det är i det sammanhanget bra att det adresseras i förslaget genom att föreslå att konsultation ska äga rum tidigt i respektive process. Av förslaget framgår det också tydligt att konsultation gäller utöver annan lagstadgad samrådsplikt. Det kan få komplikationer om en konsultation med exempelvis Sametinget äger rum tidigt och att de enskilda rättighetsinnehavarna (exempelvis sameby) hörs i ett senare skede. Den redan befintliga samrådsplikten med andra samiska intressen som är sakägare bör rimligtvis kunna äga rum lika tidigt som konsultation med samiska (det ”allmännas”) företrädare. Detta då utredningen tar sikte på att en stor del av konsultationsärenden kan beröra just exploatering eller intrång inom renskötselområden.

Frågan om hur ”enskildas” (ex. sameby) och det ”allmännas” (Sametinget eller annan samisk företrädare) åsikter i samma ärende ska vägas mot varandra är obesvarad. Det kan tänkas uppstå situationer där dessa står i konflikt och där en sådan här ordning kan leda till problematiska avvägningar. Det finns exempel på sådana situationer i Norge. Detta förstärks ytterligare av att det i promemorian framkommer att det kan finnas svårigheter i att skilja på det enskilda och allmännas samiska intressen.

3.4 Med vilka företrädare för det samiska folket ska konsultation ske? 

Förslaget uttrycker att ”om ärende kan få betydelse för en samisk organisation eller sameby ska även dessa konsulteras”. Vi bedömer det som svårt att förutse i vilka frågor eller områden där detta kan komma att tillämpas i praktiken, gränsdragningen mellan vad som kan få ”betydelse” för samisk organisation och sameby eller inte bedömer vi som obesvarad och oförutsägbar. Främst i fråga om vad det i praktiken kan innebära för samiska organisationer i form av exempelvis arbetsbörda men också i vilken utsträckning samebyar konsulteras.

Det framkommer att ”Sametinget bör självt bestämma vilken intern funktion inom myndigheten som ska företräda det samiska folkets intresse vid konsultationerna” och vidare ”i sin folkvalda del är därför Sametinget att anse som företrädare för det samiska folkets intressen”. Utifrån idén om självbestämmande är det givetvis naturligt att Sametinget självt skulle utforma den interna verksamheten men faktumet att Sametinget är både en myndighet och folkvalt organ med de svårigheter det för med sig borde belysas ytterligare i utredningen. Sametingets oberoende eller förhållande mot staten är alltså en fråga som avgör hur legitima konsultationerna uppfattas.

Vi vill också påminna om ILOs definition på hur konsultationer mellan stat och urfolk bör gå till och att man tillämpar en princip om inkludering snarare än exkludering ifråga om vilka företrädare en konsultation ska äga rum med. Det som en kommentar på förslagets syn på att det vore för tidskrävande att beakta flera samiska parter och att explicit kräva att även konsultation med lokala företrädare äger rum (likt den norska modellen).

3.5 Konsultationernas omfattning 

Principen för konsultationernas omfattning bör utgå från att det är de samiska företrädarna som definierar vilka frågor som är av vikt och att bedöma om dessa utgör inverkan på kultur och näringar.

Stycket om konsultationernas omfattning anger rekvisit som i stor omfattning riskerar att förta hela konsultationsordeningens syfte. Bland annat att den ”bara avser beslut av större vikt för samerna” med ”väsentlig inverkan på deras näringar eller kultur”. Det kan dessutom antas skapa en omfattande gråzon mellan vad som anses vara så kallade ”bagatellartade frågor” eller ärenden av ”mindre vikt”. Idag finns det en avsaknad av kompetens om samiska förhållanden och näringar hos myndigheter vilket gör att gränsdragningarna kan komma att bli till samernas nackdel. Det vill säga att konsultationspliktiga parter hellre (och enklare) exkluderar än inkluderar frågor som bör rymmas inom konsultationsplikten.

Att undanta konsultationsplikt i frågor som rör budgetberedning och regleringsbrev (regeringsformen om finansmakten) är givetvis logiskt utifrån att en regering vill äga den processen självt i dialog med myndigheter. Regleringsbrev styr dock i stor utsträckning myndigheter och uppdrag inom regleringsbrev till myndighet kan tänkas beröra samiska förhållanden på ett sådant sätt att dessa bör ingå i konsultationsplikten.

3.6 Undantag från konsultationsplikten 

Promemorians del om undantag från konsultationsplikten är likt det vi lyfter under 3.5 av sådan karaktär att de riskerar att förta syftet med konsultationsordningen. Stycket som lyder ”någon särskild rätt för Sametinget att begära konsultation behöver inte införas” gör att initiativrätten blir helt ensidig och endast tillfaller staten och kommuner. En ömsesidig initiativrätt är viktigt, särskilt med hänsyn till att förslaget ger myndigheter en stor möjlighet att dels avgöra om frågan berör samer och i nog stor utsträckning, dels att det finns flertalet undantag inom vilka ärenden som är konsultationspliktiga vilket också är föremål för bedömning av myndigheten och dels i att det inte framkommer en tydlig möjlighet att överpröva myndighetens bedömning.

Konsultation ”ska kunna underlåta om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ärendets brådskande art”. Utredningen ger förslag på att detta undantag kan tillämpas vid exempelvis lagstadgad handläggningstid.

3.7 Annat än samiskt deltagande vid konsultation 

Det är olämpligt att förslaget på konsultationsordning ger möjligheten för ”annat än samiskt deltagande” vid konsultation, särskilt i sammanhanget att de kan sikta till lämplig kompromiss mellan parterna. Det bör framgå att den samiska parten som konsulteras ska kunna avgöra om andra parter än de myndigheter som berörs av konsultation kan delta. Detta för att undvika situationer som leder till tvingad förhandling.

Konsultationsförfarandet 

4.2 Inledande förberedelser 

Förslaget lyder bland annat ”Konsultation ska ske i den form sametinget önskar. Konsultation får dock ske i annan form om den önskade formen medför olägenhet av betydelse vid ärendets behandling eller om syftet med konsultationen ändå kan uppnås.” Det exempel som lyfts är att den samiska parten kan tänkas vilja syna området för en exploatering eller liknande och utföra konsultation på fältet som en del av processen för att tydligare beskriva den samiska ståndpunkten i frågan. Det vore icke önskvärt att konsultationsspliktig part med hänvisning till exempelvis handläggningstid eller uppfattning att konsultation kan ske på annat, för myndigheten, mer lämpligt sätt utnyttjar sin ”vetorätt” i frågan om konsultationens form. Det kan tänkas vara viktigt att det samiska parten avgör formen för konsultationen med tanke på den ibland låga kunskapen och kompetensen om samiska frågor hos myndigheter och det skulle öka möjligheterna för att samrådet genomförs i ”god anda”.

4.3 Genomförande och avslut 

Ytterligare rekvisit som begränsar konsultationsordningen och hämmar dess syfte, ”konsultation avslutas i god tid före det att beslutet enligt bestämmelser i lag eller förordning måste avgöras av den konsulterande myndigheten”.

4.4 Redovisning av konsultation 

Det är bra att allt som framkommer vid en konsultation ska dokumenteras även om det inte skulle anses ha betydelse för utgången i målet.

Förslaget skulle också behövt ta sikte på hur generella uppföljningar av konsultationsordningen sker och där det reella samiska inflytandet till följd av lagen utvärderas.

4.5 Beslut i strid med samernas ståndpunkt 

I förslaget framgår ”Sametingets, en samisk organisations eller en samebys samtycke till beslutet ska inte i något fall vara nödvändigt för beslutets giltighet”.

I beslut där konsultation förekommit bör det tydligt framgå hur konsultationen skett och vid avvikande mening eller ”beslut i strid med samernas ståndpunkt” bör också dessa motiveras i beslutet eller protokollet.

4.6 Frågor om överklagande och rättsverkan av bristande konsultation 

Förslaget lyfter ingen särskild möjlighet till överprövning av myndighets bedömning och ingen tydlig sanktionsmöjlighet.

—

Filed Under: Nyheter

Uttalande om Nordisk Samekonvention

sami_logo

Förbundsstyrelsen
Jokkmokk den 16 januari 2017
 

Sáminuorra – Svenska Samernas Riksungdomsförbund är kritiska till det förslag på Nordisk Samekonvention som i fredags offentliggjordes för allmänheten.

Nordisk samekonvention syftade ursprungligen till att säkerställa samernas rätt till språk, kultur, land och vatten samt att harmonisera lagstiftningen mellan Sverige, Norge och Finland. Arbetet har i sin nuvarande form pågått sedan 2005 då Sametingen godkände ett första förhandlingsutkast vars förhandlingar sedan påbörjades 2011. Frågan om en Samekonvention väcktes redan på 80-talet av Samerådet.

Uttalande

Sáminuorra är kritiska till flera delar av konventionens innehåll och förbundet ställer sig emot en ratificering av konventionen i nuläget. Detta då innehållet i många delar utgår från en lägre rättighetsnivå än den gällande i enlighet med internationell rätt. Risken för att vi låser fast oss till en lägre status i förhållande till den gällande urfolkrätten är betydande.

— Vi är särskilt kritiska mot att konventionsförslaget i grunden utraderar vårt folks rätt till självbestämmande genom att kalla det för konsultation och att förslaget hotar vår rätt till land och vatten genom skrivelser om ömsesidig hänsyn och ersättning för förlorade marker, säger Isak Utsi, förbundsordförande.

Sáminuorra anser utöver detta att processen med Nordisk Samekonvention har präglats av stängda rum och lite information om arbetet har nått ut till det samiska folket vars liv konventionen i det yttersta faktiskt handlar om. Att då offentliggöra detta inte mindre än tre veckor innan den tilltänka beredningen av dokumentet i Tråante är oacceptabelt och går emot allt vad förankring och folkligt stöd betyder.

Sáminuorra uppmanar Sametingen i Norge, Sverige och Finland att i samband med 100-årsfirandet i Tråante ta beslut eller göra uttalanden som tydligt uttrycker att dessa i nuläget inte stödjer konventionen och dess innehåll tills dess att det samiska folket hunnit uttrycka sin riktiga mening om Nordisk Samekonvention.

Sáminuorra anser att deklarationens innehåll är problematisk utifrån flertalet aspekter och vi önskar belysa ett par i samband med uttalandet:

  1. Rätten till självbestämmande är en av de mest centrala delarna av de mänskliga rättigheterna och innebär att vi samer som folk ska kunna bestämma över vår egna sociala, ekonomiska och kulturella utveckling. I praktiken betyder det att vi ska ha möjligheten att bygga och forma det samhället vi lever i. Nordisk samekonvention skulle vid ett ikraftträdande (när staterna godkänner deklarationen) kraftigt försvaga tillämpningen av begreppet självbestämmande för det samiska folket och enligt både deklarationens inledningen och flertalet av artiklarna skulle vårt folks rätt till självbestämmande reduceras till ”konsultation”. Konsultation och rätten att yttra sig är en av de svagaste formerna  av inflytande som finns.
  2. Rätten till självidentifikation – En annan etablerad princip är rätten till självidentifikation, vi samer som folk har, och ska ha, rätten att själva definiera och besluta om vem som är same. Nordisk samekonvention uttrycker redan i inledningen att konventionen inte hindrar staterna från att bestämma över vem som ska ha rätt att upptas i Sametingestens röstlängd
  3. Rätten till mark och vatten – Nordisk Samekonvention tar inte hänsyn till FPIC, principen om att vi som folk ska ha rätten till fritt informerat samtycke innan ingrepp i eller någon form av exploatering av våra traditionella land och vatten kan ske. Konventionen utgår istället från att Sverige som stat ska ”vägleda” internationella företag om hur de ska respektera vår rätt som urfolk och vidare uttrycks att staten ska kunna ersätta samerna för eventuella ingrepp i den form som staten själv bestämmer. I praktiken  innebär detta att vi med Nordisk Samekonvention frånskriver oss många av de rättigheter vi har till land och vatten  som vi kämpat för och ger vårt medgivande till att pengar kan ersätta förlorade marker.

 

Kontakt: 

Förbundsordförande Isak Utsi 

+46 (0) 76 83 94 907
Isak@saminuorra.org

Filed Under: Nyheter, Okategoriserade, Sáminuorrabloggen

  • « Previous Page
  • 1
  • …
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • Next Page »

Nyheter

Sök jobbet som vägvisare!

28 februari, 2025

Aktivitetshelg Tjuojadip!

23 oktober, 2024

Sáminuorra söker projektledare på 25%

3 september, 2024

Kallelse till årsmöte för Sáminuorras lokalföreningar

14 juli, 2024

Sáminuorra söker administratör på 50 %

20 juni, 2024

SÁMINUORRABLOGGEN

Sáminuorrabloggen!

Av Sáminuorra den 28 februari, 2020

Saminuorra kommenterar sametingets ”framtida samepolitik”.

Av Sáminuorra den 8 februari, 2017

Duoldi ságat

Av Sáminuorra den 1 februari, 2017

Nätverket för samisk hälsa sammanträder

Av Sáminuorra den 23 januari, 2017

Sanningskommission, Nordisk samekonvention & konsultationordning

Av Sáminuorra den 18 januari, 2017

Kalender

Det finns inga kommande evenemang just nu.

Följ oss

  • Facebook
  • Instagram
  • Twitter

Vi kämpar för självbestämmande, det samiska språket och vår kultur. Vi skapar mötesplatser och organiserar unga samer.

Translate

Styrelse

Site Reseräkning

Policies

Integritet Cookies
  • Åarjelsaemien
  • Julevsámegiellaj
  • Davvisámegillii
  • English
  • Svenska
  • Lokalföreningar
  • Organisation